Åtta frågor till Stadshusets politiker
Inför valet skickade Nollåttan ut åtta frågor till Politikerna i
Stadshuset.
För Moderaterna svarade Kristina Alvendal
För Folkpartiet svarade Ann-Katrin Åslund
För Kristdemokraterna svarade Ewa Samuelsson
För Miljöpartiet svarade Stefan Nilsson
För Vänsterpartiet svarade Ann-Margarethe Livh
För Centern svarade Lukas Forslund
För Socialdemokraterna svarade Jan Amnéus
Stort tack till dem som svarade!
Fråga 1. I år 2010 skulle Stockholm vara världens mest
tillgängliga huvudstad.
Varför har vi inte nått dit?
Svar på fråga 1:
M: Stockholm är en mycket tillgänglig stad i en
världsjämförelse, men självklart finns det fortfarande mycket att
göra. Stockholms stad har under tio år satsat en miljard kronor för
höge tillgänglighet i offentliga byggnader och i utemiljön
Fp: Stockholms stad har både satsat stora resurser och ett
aktivt
utvecklingsarbete på tillgänglighetsarbetet. Ändå återstår många
viktiga
åtgärder. Tilllgänglighetsarbetet måste dessutom kontinuerligt
utvecklas i takt
med att samhället förändras för att Stockholm ska vara en stad för
alla.
Folkpartiet anser att tillgänglighetsarbetet i Sverige har gått
för långsamt.
Vi vill lagstifta om att bristande tillgänglighet ska kunna räknas
som
diskriminering.
Kd: Vi är medvetna om att Stockholm idag inte riktigt har nått
målet. Samtidigt får vi aldrig sätta oss ner och vara nöjda utan
arbetet kan ständigt förbättras och utvecklas. Vi måste komma
ihåg att inte minst teknikutvecklingen gör att vi kan flytta fram
positionerna framöver. Funktionshinderperspektivet ska vara
självklart vid all ny- och ombyggnation. Kristdemokraterna har
länge arbetat på riksnivå för att bristande tillgänglighet
ska klassas som diskriminering.
S: Målsättningen konkretiserades inte tillräckligt tydligt av
den dåvarande majoriteten vid starten år 2000. Därför går det inte
att säga huruvida vi lyckats eller ej. Vi vet inte vilken som är
världens mest tillgängliga huvudstad och hur vi befinner oss i
relation till denna. Inga konkreta mål gavs initialt till de olika
enheterna och därför har arbetet saknat styrning och fart. Konkreta
mål borde ha fastställts under mandatperioden men man har bara
slängt pengar på problemet.
V: Frågan har inte varit tillräckligt prioriterad av den
borgerliga majoriteten, vare sig i stadshuset eller nationellt.
Otillgänglighet borde ha definierats som diskriminering när man
senast gjorde om lagstiftningen.
Tyvärr har den borgerliga majoriteten i stadshuset inte
fullföljt uppdragen i 2006 års budget, bland annat om att ta
fram mätbara kriterier för måluppfyllelsen. Under förra
mandatperioden efterlyste bland annat folkpartiet kriterier, men
när de själva kom till makten infördes inte de kriterier som
arbetats fram tillsammans med kommunstyrelsens handikappråd.
Majoriteten tog inte heller initiativ till att förbättra stadens
övergripande samordning. Istället har man prioriterat att
privatisera handikappomsorgen, och till och med tagit steg bakåt
när det gäller tillgänglighet. Bland det första de gjorde var att
sänka kraven på tillgänglighet när det gäller balkonger och
terrasser i nybyggda lägenheter.
Mätbara kriterier, övergripande åtgärdsplaner, stadsövergripande
samordning och noggrann uppföljning borde ha beslutats för flera år
sedan. Då kanske vi skulle nå målet, eller varit närmare än idag.
Vi har i opposition verkat för frågan genom att efterlysa åtgärder
i interpellationer och år 2007 lägga en motion om en åtgärdsplan
för att genomföra Funktionshindersombudsmannens förslag på
strategiskt viktiga förbättringsåtgärder i årsrapporten 2006.
MP: Till en betydande del beror det på att den nuvarande
moderatstyrda alliansen i Stockholm inte prioriterar
tillgänglighetskraven från intresseorganisationerna eller från
oppositionen. Miljöpartiet har i flera skrivelser och motioner lagt
förslag som, om de genomförts, skulle ha förbättrat
tillgängligheten avsevärt. Tyvärr har dessa inte fått gehör hos
moderaterna.
C: Stockholm ska vara en stad för alla, oavsett om man har en
funktionsnedsättning eller ej. Beslutet om att göra Stockholm till
världens mest tillgängliga huvudstad har varit inriktningsmålet
under hela mandatperioden.
Sedan beslutet fattades av kommunfullmäktige år 1998 har
mycket hänt i utvecklingen mot ett mer tillgängligt Stockholm. Till
exempel har trottoarer, övergångsställen och busshållplatser byggts
om för att passa alla - oavsett syn- eller hörselförmåga. I
tillgänglighetsguiden "Entré" kan man få information om
tillgängligheten i Stockholms stads lokaler.
Även om målet inte är nått till fullo, har alltså mycket skett.
Även om det tillgänglighetsprojektet har kommit långt, så finns
mycket kvar att göra i den befintliga miljön. Alla de påbörjade
arbetena med att undanröja hinder, komplettera och bygga om den
yttre fysiska miljön och i stadens byggnader ska fullföljas.
Fråga 2. Hur tänker ditt parti går vidare med
tillgänglighetsfrågor om ni får majoriteten i höstens
val?
Svar på fråga 2:
M: Alla stockholmare ska kunna röra sig fritt i vår stad utan
att möta hinder. Vi vill fortsätta satsningen för tillgänglighet
med 100 miljoner kronor per år. Det är också viktigt att privata
fastighetsägare engagerar sig tydligare för att få undan
hinder.
Fp: Tillgänglighetsarbetet måste kontinuerligt utvecklas. Vi
menar att
tillgänglighetsfrågorna ska vara en integrerad del i alla
verksamheter i
staden. Tydligare mål och indikatorer behöver utvecklas för
området så att
uppföljningen kan bli effektivare.
Kd: Arbetet för en tillgänglig stad för alla stockholmare får
aldrig stanna upp. Till synes enkla åtgärder kan betyda mycket för
en tillgängligare stad såsom fasning av trottoarkanter. Vi vill
däremot se ett mer konkret arbete när det gäller tillgänglighet så
att det tydligt går att bocka av när vi klarat delmål. Utöver det
vill vi gärna ha en dialog med er och andra intresseorganisationer
för att utvärdera och förbättra arbetet.
S:
- Vi vill förlänga
arbetet med att göra Stockholm till världens mest tillgängliga
huvudstad även efter 2010. Arbetet för likvärdiga villkor mellan
olika grupper kan inte vara en tillfällig satsning utan måste vara
kontinuerligt.
- Staden har under
senare tid satsat stort på e-tjänster, dessa måste bli tillgängliga
även för t ex synskadade.
- Under mandatperioden
vill vi säkerställa att alla kommunala servicetjänster som t ex
bibliotek och badhus är tillgängliga för personer med
funktionsnedsättning.
- Det ska ställas
samma krav på privat organiserad verksamhet med kommunal
finansiering som den verksamhet som bedrivs i kommunal regi.
- Kommunen ska
inventera samtliga enkelt avhjälpta hinder och avhjälpas snarast.
En åtgärdsplan ska tas fram i vilken prioritetsordning hindren ska
undanröjas.
- Kommunen bör så
långt möjligt ställa krav på tillgänglighet i sina upphandlingar.
Ett inventeringsarbete ska genomföras vilka krav som är möjliga att
ställa.
- I dagsläget är det
inte ett auktorisationsvillkor för vårdcentraler att ha
tillgängliga lokaler. Socialdemokraterna vill att tillgängliga
lokaler ska vara en förutsättning för att en privat vårdgivare ska
kunna få en vårdcentral auktoriserad.
V: Vi vill ta beslut i 2011 års budget attt samordna
tillgänglighetsarbetet under kommunstyrelsen och se till att få ett
uppföljningsbart handikappolitiskt program som kan integreras med
budgetarbetet. Vi vill att staden återupprättar ett gott samarbete
med handikapporganisationerna och tillsammans med dem tar fram
planer för hur det fortsatta tillgänglighetsarbetet ska bedrivas,
bland annat utifrån förslagen i vår motion 2007:
Alla nämnder och styrelser får i uppdrag att ta fram en
åtgärdsplan inom de strategiskt viktiga förbättringsområden som FO
föreslår och som de berörs av.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berörda
nämnder och styrelser ta fram en åtgärdsplan inom de strategiskt
viktiga förbättringsområden som är stadsövergripande eller rör
flera nämnder och styrelser.
Handikappråden i varje nämnd och styrelse ska inbjudas till att
medverka i arbetet med planen och dess genomförande.
År 2010 har vi lagt en motion om att skärpa kraven på och
uppföljningen av tillgänglighet i samband med exploatering av
mark.
Viktiga inslag i en progressiv tillgänglighetspolitik är
givetvis en skarpare anti-diskrimineringsklausul samt att
handikapporganisationerna får tillbaka det intressepolitiska
anslaget, så att de får rimligare villkor att verka utifrån. Vi
vill också ha ett tydligare demokrati-, barn- och
jämställdhetsperspektiv på det fortsatta
tillgänglighetsarbetet.
Nationellt anser vi att regeringen ska föreslå att underlåtenhet
att tillgänglighetsanpassa ska definieras som diskriminering
MP: Vår politik är att otillgänglighet ska klassas som
diskriminering. En av våra första åtgärder blir att införa en
central funktion för lika rättigheter i Stockholm. Denna funktion
ska arbeta både främjande och med uppföljning, exempelvis genom att
följa upp likabehandlingsplaner och säkerställa
antidiskrimineringsklausul används aktivt. Vi vill att Stockholm
ska ta fram nya strategier för utåtriktat likarättsarbete,
exempelvis attitydförändrande utbildningar och kampanjer.
För att bygga bort enkelt avhjälpta hinder gör vi en särskild
satsning på skollokaler och mötesplatser för ungdomar. Miljöpartiet
satsar även på ökad tillsyn och uppföljning av
tillgänglighetsarbetet, totalt är dessa satsningar på 14 miljoner
kronor årligen. Vi ställer också höga krav på stadens bolag om att
förbättra tillgängligheten.
C: Centerpartiet kommer att fortsätta arbeta för att nå målet om
att göra Stockholm till världens mest tillgängliga huvudstad enligt
ovan. Genom att ytterligare intensifiera det arbete vi redan
påbörjat, har vi goda förutsättningar att nå målet.
Centerpartiet kommer också att verka för att omsätta
FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning i praktiken. Detta sker bl. a. genom att
göra organisationer för funktionsnedsatta delaktiga i
beslutsprocesser genom att erbjuda möjlighet att ge synpunkter på
förslag, riktlinjer och ärenden som berör dess medlemmar.
3 Vad kommer ditt parti att göra för att Stockholms
uteserveringar verkligen ska bli tillgängliga?
Svar på fråga 3:
M: Vi kommer att ställa krav vid både upplåtelse och bygglov för
uteserveringar. Alla ska vara välkomna på krogen. Vi vill utveckla
S:t Julianpriset och fortsätta att lyfta goda exempel för att få
fler restauranger och butiker att arbeta med
tillgänglighetsfrågan.
Fp: Att göra Stockholm tillgängligare är ett ansvar som delas av
många.
Staden ska driva på och informera restaurangägare men också
butiker med flera
om att deras lokaler och uteserveringar ska vara tillgängliga
Kd: Stockholm stad har idag riktlinjer om att uteserveringar ska
vara tillgängliga för alla. Om inte detta efterföljs måste vi bli
bättre på att kontrollera och ställa skarpare krav vid
tillståndsgivningen.
S: Stadens uteserveringarna ska erbjuda en trygg och trivsam
miljö för alla! I serveringstillstånden är tillgänglighet ett krav
för att få ha en uteservering. Kommunen ska inventera de
uteserveringar som finns i staden och kräva åtgärdsplaner för de
ställen som inte lever upp till kommunens krav.
V: Vi vill att nya restauranger inte ska få serveringstillstånd
om de är otillgängliga. Enkelt åtgärdade hinder ska vara avhjälpta
till år 2010. Vi tillför mer resurser till
stadsbyggnadsnämnden för att arbeta med enkelt avhjälpta hinder.
Inga nya restauranger ska byggas som är otillgängliga. Vi vill
underlätta för de restauranger som vill göra något åt
otillgängligheten genom att snabbt ge bygglov för åtgärderna
Mp: Vi kräver att endast fullt tillgängliga uteserveringar ska
godtas. Den skrivelse som vi lade för över ett år sedan har ännu
inte ens behandlats i kommunstyrelsen. Vi fortsätter att på olika
sätt driva på. Den vanligaste orsaken till otillgänglighet är att
uteserveringen är uppbyggd som en liten terrass, utan
rullstolsramp. Detta är mycket sällan nödvändigt. I den föreskrift
som ges av trafikkontoret står detta också klart uttryckt liksom
att en handikappramp ska inrymmas i de fall en uteservering är
uppbyggd.
C: I Stockholms stad pågår ett fortlöpande arbete om att
informera butiks- och restaurangägare med flera om att deras
lokaler också skall vara tillgängliga. Centerpartiet kommer att
verka för att staden även fortsättningsvis ställer krav på
tillgängligheten på Stockholms uteserveringar.
4 Många av våra medlemmar anser att de blir utsatta för
åldersdiskriminering om de har fått sin funktionsnedsättning efter
fyllda 65 år. Vad har ditt parti att säga dem?
Svar på fråga 4:
M: All diskriminering, oavsett grund, är oacceptabel. Vi vill
arbeta med människors attityder och uppmanar alla som känner sig
utsatta för diskriminerande handlingar att omedelbart anmäla
dessa.
Fp: Många äldre upplever att de blir illa behandlade på grund av
sin ålder.
Vi anser att lagen mot åldersdiskriminering måste breddas till
alla områden i
samhället. En statlig utredning håller för närvarande på att
analysera denna
fråga närmare och utarbeta förslag.
Kd: Det är inte fråga om diskriminering. Den som har behov av
insatser får det - men det som uppstår efter 65 års ålder går under
SOL, Socialtjänstlagen.
S:
Staden måste se över sin organisation för handläggning av sådana
ärenden. Det får inte vara så att personer faller mellan stolarna
för att det finns två olika lagstiftningar som är aktuella för
personer över 65 år; socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS). Gemensamma och tydliga
riktlinjer ska gälla i hela staden för att inte äldres behov ska
bedömas olika i olika stadsdelar. Dessa får dock inte motverka att
det är just en individuell bedömning av den enskildes behov som
utgör grunden för vilka insatser man får.
V: Samhällets insatser för personer med funktionsnedsättning är
dåligt utvecklade och man förutsätts ofta kunna omfattas av samma
insatser som gäller generellt för äldre. Detta fungerar inte alltid
bra. Självklart måste samhället bli bättre på att utforma insatser
som anpassas efter och tar hänsyn till äldre med
funktionsnedsättningar.
MP:
Miljöpartiet delar den uppfattningen i flera fall och ser
allvarligt på alla former av diskriminering. Ett tydligt exempel är
åldersgränsen för bidrag till arbetshjälpmedel, som tidigare gick
vid 64 års ålder, trots att man har rätt att behålla sin
anställning till 67 års ålder. Åldersgränsen har nu höjts, vilket
vi självklart tycker är rätt. Bilstöd är en annan rättighet
som försvinner vid en viss ålder (65 år) och som bör ses som
exempel på åldersdiskriminering.
C: Alla personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till
den hjälp och det stöd de behöver, oavsett ålder. Det är inte
acceptabelt att personer blir diskriminerade!
5 Många av våra medlemmar har bra utbildning men väntar
fortfarande på att få användning av den fullt ut i arbetslivet.
Tala om varför de inte ska söka jobb på just ditt
partikansli?
Svar på fråga 5:
M: Moderaterna är det parti framför andra som ser till varje
enskild människas kraft. Vi tror inte på att individer ska klumpas
ihop i grupper utan att varje människa ska synas. På vårt kansli
behöver vi löpande nya anställda och då är det viktigt med olika
bakgrund och erfarenheter.
Fp: Det finns ingen anledning för människor oavsett
funktionsnedsättning att
inte söka jobb på Folkpartiets kansli, förutsätt att personen
delar våra
liberala värderingar och uppfyller kompetenskraven förstås.
Kd: Alla våra tjänster som utannonseras är öppna för alla
medborgare - oavsett funktionsnedsättning - att söka.
S:
Varje arbetad timme behövs!
Arbete spelar en central roll i människors liv - att kunna
försörja sig, att vara behövd och att höra till. Att
funktionshindrades kompetens och arbetsförmåga inte tas tillvara på
i samhället är också ett oerhört resursslöseri.
Som vi ser det finns det tre fronter att arbeta på.
Dels måste vi förbättra och anpassa de offentliga
institutionerna på arbetsmarknaden så att de bättre kan hjälpa era
medlemmar. Den som är sjuk eller har en funktionsnedsättning men
som kan och vill jobba utifrån sina förutsättningar ska kunna göra
det med rätt stöd. Det kräver att befintliga resurser slås samman.
Vi socialdemokrater vill att delar av Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen slås ihop till en ny organisation, Kraftsam, som
också tillförs nya resurser. Kraftsam ska ge ett effektivt och
samordnat stöd till arbetslösa med komplexa behov och en svag
ställning på arbetsmarknaden. Målet ska alltid vara återgång i
arbete. Fokus ska ligga på den enskildes arbetsförmåga, och inte
vilket system man tillhör eller vilket funktionshinder man har. Det
är viktigt att hjälpmedel, anpassning av arbetsplatsen eller andra
resurser ställs till förfogande och att handläggningstiderna inte
är för långa. Tyvärr är alltför många arbetsgivare inte medvetna om
de möjligheter till stöd som finns varför detta måste marknadsföras
bättre.
Dels måste vi också bedriva ett bättre
anti-diskrimineringsarbete. I många fall så utestängs
funktionshindrade från jobb de skulle kunna hantera precis lika
bra, eller bättre, än någon utan samma funktionsnedsättning, helt
enkelt på grund av att arbetsgivaren är okunnig eller
fördomsfull.
Men i vissa fall där de funktionshindrades arbetsförmåga är
begränsad i någon mening så måste vi också göra mer för att hjälpa
dessa personer att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi vill därför
utöka antalet lönebidragsplatser för att göra det möjligt för fler
att delta på arbetsmarknaden utifrån sina förutsättningar. Vi vill
öka antalet platser med 5000 2011 och 2500 2012 utöver regeringens
förslag.
V:
Personer med funktionsnedsättning är mycket välkomna att söka
jobb hos oss.
Kansliet har blivit mer tillgängligt genom en hiss i trappan i
korridoren som leder till vårt kansli. Men fortfarande är
personalrummet otillgängligt genom att det ligger en halvtrappa
ner, vilket inte är acceptabelt
MP: Vi ser gärna att personer med funktionsnedsättning söker
arbete hos oss. Vi utgår från kvalifikationer när vi anställer och
eftersträvar mångfald på vår arbetsplats där allas kompetens och
erfarenhet tas tillvara. Vi driver på för att staden ska anpassa
arbetsförhållandena efter behov och förutsättningar. Det kan handla
om kortare arbetstid, delat ledarskap osv. Staden bör utveckla
metoder och aktiviteter som främjar allas möjligheter till
anställning och befordran inom stadens egna verksamheter
C: Centerpartiets utgångspunkt är att alla människor kan växa
och att alla människor som kan ska kunna försörja sig själva och
vara fullt delaktiga i samhällslivet. Vi välkomnar därför alla att
söka eventuella tjänster till vårt partikansli - även personer med
funktionsnedsättningar.
Tillgänglighetsfrågor handlar om fullständigt och faktiskt
deltagande i samhället. Ett viktigt steg mot detta är möjligheten
att kunna försörja sig genom arbete. Det ska därför vara enkelt för
alla arbetsplatser att anställa en person med
funktionsnedsättning.
Det största hindret för full delaktighet är den okunskap och de
negativa värderingar och attityder som fortfarande finns i
samhället. Att motverka dessa negativa attityder är ett gemensamt
ansvar.
6 För att få personlig assistans i fortsättningen krävs
att man har hjälpbehov av "mycket privat karaktär". Vad anser du är
tillräckligt privata hjälpbehov och var anser du gränsen går för
när det inte längre är så privat att personlig assistans anses
behövas?
Svar på fråga 6:
M: Jag tycker inte att detta är en fråga för politiken utan för
den som behöver assistans och för expertisen inom omsorgen.
Fp: Det finns anledning att följa både försäkringskassans
handläggning av
personlig assistans och vilken effekt rättsliga domar får. Vi var
starkt
pådrivande för en rättighetslagstiftning och är bekymrade för att
intentionerna
kan komma att kullkastas. Vi kommer att följa detta noga och är
beredda att
förtydliga lagstiftningen om det blir nödvändigt. Vi måste ha en
lagstiftning
som garanterar delaktighet och ser till individens behov.
Kd: Det är naturligtvis individuellt, och en viss praxis finns.
För närvarande pågår arbete med att ta fram ett
bedömningsinstrument, under ledning av Socialstyrelsen och med
representanter för handikapporganisationerna. Avsikten är att man
ska komma fram till mer rättssäkra bedömningar. Vi anser att ett
sådant bedömningsinstrument kan vara till stor nytta, men att
individens behov och individens integritet måste värnas framför en
alltför skarp kategorisering av den enskildes behov.
S:
Vi tycker att det är viktigt att behovsprövningen är transparent
samtidigt som den ser till varje individs behov. Bedömningen av
hjälpbehov är mycket komplicerad och i allra högsta grad
individuell. Vi tycker att det är viktigt att biståndshandläggare
gör en enskild prövning utifrån tydliga riktlinjer så att
bedömningen blir densamma över hela staden. Det är också viktigt
att man har möjlighet att överklaga beslut.
Nya aktualiserade riktlinjer ska antas under hösten. Troligen
kommer de att behandlas på septembersammanträdet i socialtjänst-
och arbetsmarknadsnämnden, och vi har ännu inte fått ut handlingar
för detta så det är svårt att kommentera.
V: Vi är motståndare till det skärpta regelverket vad gäller
personlig assistans och arbetar för att lagens ursprungliga
intentioner ska fullföljas. Vi vill ha en rättighetslagstiftning
som slår vakt om rätten till självbestämmande. Rätten till
personlig assistans är en av de viktigaste jämlikhetsreformerna i
Sveriges historia. Man ska kunna jobba, vara förälder, ägna sig åt
fritidsintressen och gå på toaletten utan att det ska fastställas
hur lång tid det får ta. När kraven på detaljplanering ökar på de
assistansberättigades liv riskerar spontanitet och flexibilitet att
begränsas. Då går poängen med assistansreformen om intet.
MP: Utan att gå in på enskilda ärenden, vilket jag som politiker
bör undvika, kan jag hålla med om att bedömningarna ibland har
blivit väl hårda.
C: Det är svårt att uttala sig generellt då individuella
bedömningar alltid måste ligga som grund. Utgångspunkten för
personlig assistans är att det ska finnas behov av hjälp med
följande grundläggande behov: hjälp med personlig hygien, hjälp med
måltider, hjälp med att klä av och på sig, hjälp med att
kommunicera eller annan hjälp som förutsätter särskilda
kunskaper.
7 En trevlig tradition med i valrörelsen är alla
valstugorna på gator och torg som ett levande möte i folklivet.
Ditt parti har väl försäkrat sig om att alla stugorna den här
gången är fullt tillgängliga och inte utestänger några medborgare
från full delaktighet i valrörelsen?
Svar på fråga 7:
M: Alla är välkomna till våra valstugor som självklart är
tillgängliga. Vi vill diskutera Sveriges framtid med alla som
intresserar sig för samhällsfrågor.
Fp: Folkpartiet har ett valcentrum på Tulegatan dit alla är
välkomna. Där ska
man obehindrat kunna ta sig in. Våra valstugor kommer i förta hand
inte att
vara en mötesplats för väljare, utan en plats där vi samlar
material av olika
slag. Samtal och möten med väljare ska ske utanför valstugorna. I
några
valstugor kommer vi dock att ha ramper om besök inne i själva
stugan skulle
vara aktuellt.
Kd: Vår målsättning är att alla våra valstugor ska vara fullt
tillgängliga för alla medborgare.
S:
Som ni säkert vet vid det här laget så ska alla
Socialdemokraternas valstugor vara tillgängliga för
funktionshindrade.
V: Våra valstugor kommer att vara tillgängliga för
rullstolsburna. De har en bred ingång via dubbeldörrar och kommer
att ha en ramp från trottoaren.
MP: Ja
C: Ja. Det kommer att finnas en ramp som gör det möjligt att ta
sig in i valstugan även med rullstol.
8 Med Hemtjänstens nedskärningar och privata alternativ har
bland annat följt att alla livsmedelsinköp i vissa områden sköts av
ett externt bolag som handlar allt på ett storköp på andra sidan
staden. Hemtjänstens personal får gå till butiken och hämta
postpaket men inte köpa mjölk. Vad tycker ditt parti om den
"skattesubventionerade" konkurrensen mot de vanliga närbutikerna
och vad tycker ditt parti om de ökade transporterna av livsmedel
tvärs genom staden?
Svar på fråga 8:
M: Vi vill att den som behöver hemtjänst i så stor utsträckning
som det är möjligt ska få bestämma över vilka varor och vilken mat
som ska inhandlas. Med fler aktörer ökar möjligheten att välja det
som passar bäst för var och en. Kvalitet och lyhördhet ska stå i
fokus oavsett vem som utför tjänsten.
Fp: Vi menar att de som har hemtjänst ska ha rätt att välja
utförare och
påverka servicens innehåll. Hur man hanterar matinköp och andra
saker bör man
besluta om lokalt i dialog med den enskilde brukaren. För de
som önskar vara
aktiva själva i sina inköp ska den möjlighetens finnas.
Kd: Varje hemtjänstbolag kan planera och erbjuda att
handla på en stormarknad för att kunna få lägre priser för sina
brukare. Detta är något som ofta efterfrågas av brukarna för att
kunna spara pengar på sina matinköp. Är inte kunden nöjd med en
sådan lösning har de i Stockholm all rätt att byta utförare till
någon som istället handlar i närområdet. Vi är måna om att
brukarnas önskemål ska stå i fokus gällande all verksamhet som
staden, och de entreprenörer som staden anlitar,
utför.
S:
Vi tycker självklart att hemtjänsten, och exempelvis
ledsagarservice, ska kunna hjälpa till med den typen av tjänster
som du beskriver. I Stockholm vill vi socialdemokrater ge
hemtjänstens personal mer tid med varje brukare och samtidigt sänka
priset för dessa tjänster.
V: Det är en helt förkastlig utveckling som både slår ut
närservicen i små förortscentrum och bidrar till ökad
miljöförstöring genom fler transporter. Vi är emot det experiment
som medborgarna utsätts för genom den dogmatiska
konkurrensutsättningen av allt utom myndighetsutövning och
strategisk ledning. Vi vill tvärtom satsa på att utveckla servicen
i närförorternas små centrum, vilket vi har konkretiserat i ett
särskilt program för småföretagare i förort. Stadens upphandling av
varuinköp ska ses över, så att den inte bidrar till nedläggning av
närservice.
MP: Miljöpartiet värnar om lokala levande centrum och arbetar
självklart för att minska onödiga transporter. Vi har bland annat
ett förslag om ett tillfälligt etableringsstopp för nya externa
köpcentrum just för att undvika att lokala närbutiker riskerar att
slås ut.
C: Centerpartiet tycker om mångfald och den möjlighet
valfriheten ger att välja och välja bort. Vissa individer tycker
att det är viktigt med låga matpriser, andra att maten inte ska
transporteras långt, vara ekologiskt odelad etc. Vi ser gärna att
miljöprofilerade hemtjänstföretag lyfter matfrågan och använder den
som konkurrensmedel. Centerpartiet verkar för att andelen närodlad
och ekologisk mat ska öka i Sverige.