Stockholmsavdelningen
Den intressepolitiska verksamheten leds av avdelningsstyrelsen, men engagerar betydligt fler medlemmar. Under året har vi avsänt skrivelser och remissvar inom en rad olika ämnesområden. Tyvärr har inte avdelningen haft den möjligheten att vara lika aktiv med intressepolitik detta år heller som vi önskat, p g a att medlemsärendena har ökat oerhört och vi har prioriterat dessa även detta år.Vi vill även framhålla att det drivs mycket bra intressepolitik av våra representanter i de olika Funktionshinderråden i Stockholms stad.
Vårt arbete med tillgänglighetsfrågor består av att försöka uppfylla de strategiska mål som styrelsen ställt, att besvara olika slag av remisser samt att reagera över otillgänglighet som vi på olika sätt uppmärksammas på.
Intressepolitiskt arbete och representationEn fråga som har varit i fokus är att flera stadsdelar vid omprövningar av biståndsbeslut ändrar insatserna från LSS till SoL.
Personlig service är en fråga som har ökat i volym. Främst beroende på att flera medlemmar har fått problem med att få och behålla insatsen som de har behov av. Eftersom många LSS-berättigade blivit av med sin personliga assistans under senaste åren och hamnat hos stadsdelarnas biståndsbedömare istället, har avdelningen fått ta en stor del av överklagan o dyl.
Den fysiska tillgängligheten är en fråga som alltid är aktuell, likaså under 2017.På flera gator innanför tullarna har cykelbanor lagts mellan gatan och trottoaren vilket försvårar parkering och angöring väsentligt.
Under året har vi deltagit i olika seminarium om bland annat framtagande av ett nytt delaktighetsprogram för de kommande åren! Dock återstår den stora frågan hur det ska implementeras.
Vi har ett antal gånger påpekat för staden att den stora personalomsättningen bland biståndsbedömarna i Stockholm stad riskerar rättssäkerheten för den enskilde.Vi har dessutom märkt att 4-5 stadsdelar utmärker sig för att vara sämre ur alla synvinklar. Likställigheten mellan de olika stadsdelarna bör vara oerhört viktig för staden att leva upp till!
Vi har fortsatt haft samarbete med HSO Stockholms stad och SRF Stockholms stad med ett antal träffar med ordförande och vice ordförande i råden runt om i Stockholms stad. Vi har haft diskussioner med SRF Stockholms stad om de fortsatta neddragningarna på ledsagningen i stadsdelarna.
Under 2017 har avdelningen jobbat med olika intressepolitiska frågor.Avdelningen har svarat bl.a. på en remiss som handlar om hur staden har tänkt sig hur gångstråk och trottoarer skall se ut i framtiden. Vi har haft ett antal möten med trafikkontoret om otillgängliga parkeringsautomater som staden köpt in samt avgifterna på P-tillstånden.
Det har bildats en arbetsgrupp inför kommunaliseringen av hemsjukvården där vi deltar, detta arbete har bara börjat.
StandardiseringDHR Stockholmsavdelningen har deltagit i 4 olika standardiseringskommittéer under 2017.
Standardiseringsprojektet SIS/TK 498; Fordon som tar upp till 8 passagerare plus chaufför, CEN/TC 256/WG 44 PRM/SIS/TK 254 WG 44; Järnväg, SIS/TK 493; Grafiska symboler samt SIS/TK 344 Ag 6; Rullstolar samt hjälpmedel för människor med funktionshinder.
Gällande standardiseringsprojektet ”Fordon som tar upp till 8 passagerare plus chaufför” har vi inom den svenska kommittén arbetat intensivt med att ta fram en nationell svensk standard inom detta område och har kommit fram till att den svenska standarden endast skall rikta sig till yrkestrafik, ej individuella anpassningar. Vi har haft två gemensamma möten med TK 344 Hjälpmedel/AG 6 rullstolar och på det mötet gick vi igenom gemensamma frågor och intressen.Vi har haft fyra nationella möten under 2017, samt tre Webbexmöten och arbetet kommer att fortsätta under 2018. Under 2018 så kommer det förhoppningsvis en standard som kommer att gå ut på remiss/omröstning.
När det gäller det internationella standardiseringsarbetet med hjälpmedel för människor med funktionshinder har fokus också detta år legat på problematiken med fastspänning av rullstolar i bil samt krocktest av rullstolar. Tyvärr har vi även detta år haft en stor diskussion när det gäller bristen på rygg- och nackstöd på manuella rullstolar och i vissa fall även elrullstolar som saknar nackstöd och som används i trafik. När det gäller dessa frågor råder det fortfarande en otroligt stor skillnad i åsikter och kunskap mellan de olika länder som deltar i kommittén, hur man skall komma framåt. Vissa deltagare anser att det är rullstolstillverkarens ansvar att se till att det finns rygg och nackstöd godkända för trafik medan andra deltagare anser att denna fråga skall tillhöra biltillverkningen.
DHR Stockholmsavdelningen är den enda brukarorganisation som deltar på dessa internationella möten gällande WG6. Därför känns det angeläget att vi kan delta i dessa internationella möten och ge ett brukarperspektiv till övriga deltagande länder som oftast representeras av tillverkare av rullstolar samt fastspänningsanordningar för rullstolar i fordon.
Vi från avdelningen har blivit ansvariga för en undergrupp inom WG 6 som skall ansvara för märkning av fastspänningsanordningar samt krocktestade rullstolar, hur dessa märkningar skall se ut och om det skall finnas någon märkning.Vi arbetar med denna fråga med hjälp från Färdtjänsten/Kenneth Svärd. Övriga deltagare i gruppen är UK, Tyskland, Danmark, Nederländerna, USA samt Australien.
Framförallt så håller vi på med en fordonsstandard i Sverige som vi anser ska var en ”guideline” eller informativ teknisk rapport i denna standard. Redovisning av fordonsdefinitioner som tagits fram i svenska ISO/TK 498. Fordonsdefinitionerna skall lyftas in i standarden under ett annex eller som ”guidelines/good example”, detta skall göras av Swe, UK, DK samt US.
Vi var på god väg att lyckas få in den påbörjade svenska fordonsstandarden som ”guidelines”, alternativ informativ info, i en teknisk rapport, men den diskussionen fortsätter hur detta skall presenteras på grund av att Tyskland motsätter sig kraftigt att vi har en diskussion om fordon i standarden under 2018.
Sverige kan inte gå med på integrerat midjebälte som säkerhetsbälte med bälteshona i stolen. Vi anser även att rygg och nackskydd skall ligga på fordonets ansvar, inte rullstolen. Gällande frågan om midjebälte fick alla hemläxa att skriftligt presentera olika ståndpunkter till nästa möte i USA, (oktober 2017). Sverige kommer att samarbeta med Danmark i denna fråga. Ansvariga i den svenska gruppen är Nisse Duwähl, Sebastian Nikula och Marita Brundin (Permobil).
Under 2018 kommer det fortsättas att diskuteras om nackskydd.
DHR Stockholmsavdelningen är också även detta år den enda brukarorganisation som finns representerad vid dessa internationella möten. De andra deltagarna i gruppen tycker det är väldigt bra och viktigt att åtminstone DHR Stockholmsavdelningen finns med.
Standardiseringsarbetet Järnväg SI/TK 254 WG 44 har inte haft några möten under året, varken nationella eller internationella. Hela arbetet ligger fortfarande ute för omröstning under 2018. Omröstningen skall förhoppningsvis vara klar under första halvåret 2018 med efterföljande möten för kommittéerna.
Under året 2017 gjordes 2 st resor för att medverka i de internationella kommittéerna. Dessa resor gick till Washington DC USA samt Seoul Sydkorea. Detta internationella standardiseringsarbete som avdelningen gör finansieras helt av DHR Bidragsstiftelsen och avdelningen vill framföra ett stort tack till dem som möjliggör detta arbete.DHR Stockholmsavdelningen vill även sända ett stort tack till SKARÅDET för att de finansierar våra projektavgifter till de fyra kommittéer vi sitter i när det gäller standardiseringsarbetet.
SIS TK 493 Grafiska symboler – Publika informationssymboler för ökad tillgänglighet utifrån konceptet Design för allaDet har varit tre möten i SIS nya lokaler vid Torsplan. Frukostmöte på temat Design för alla, ägde också rum på Torsplan. En viss omsättning av ledamöter har skett. Verksamhetsplan och serviceerbjudande för 2018 har presenterats.